lär känna ida

Som person är jag väldigt spontan och oftast glad. Gillar att skriva, vilket resulterade i denna blogg. Jag säger vad jag tycker och tänker, kanske inte alltid så bra men jag står för det jag säger. Jag är ett sexfreak (?) om man nu får skriva de om sig själv. Älskar allt som heter onyttigt och gillar inte att träna. Trots att jag är en rätt impulsiv och spontan människa gillar jag att planera, veta saker i detalj. Jag styr och ställer gärna tills någon säger ifrån.

Jag har aldrig varit någon festar tjej men när jag väl festar så brukar de bli rätt rejält! Jag gillar att kramas och är en väldigt närhetssökande person. Kramar de flesta personer jag träffar, dock inte helt okända men jag är inte rädd för en kram eller närhet.

Jag älskar musik och texter är en av mina passioner, ibland kan texten vara 100 gånger bättre än själva låten. Som ni redan läst i tidigare inlägg så är både serier och film bland mina större intressen, om de nu kan räknas som intresse.



Här nedanför kan ni läsa mer om mina 22 år.

Jag föddes den 2 februari 1987 på Bodens sjukhus som inte finns kvar längre. Där fick mamma och pappa en dotter vid namn Ida Ann Elisabeth Öhlund. Under första året bodde vi ovanför Restaurang Panelen i Boden men mamma och pappa hittade ett hus i Hampis och flyttade dit. Vilket år pappa flyttade till Luleå vet jag inte, har inget minne att mina föräldrar nånsin bott tillsammans och de är jag inte ledsen för eller nånting.

När jag var runt fyra år bodde jag både i Boden med mamma i huset och i Luleå med pappa i en lägenhet. Både mamma och pappa träffade nya och pappa flyttade ihop med Inger och vi tre flyttade till en större lägenhet men bodde inte där speciellt länge innan jag fick veta att jag skulle få ett syskon. Eftersom att detta var 1993 skulle jag börja skolan året därpå, då ville pappa bo närmare Boden så vi flyttade till Sävast på golfkullen i ett hus. I november fick jag en lillebror som döptes till Marcus.

Mammas kille, Stefan flyttade in i hennes hus och han hade två barn sen innan. Calle och Isabelle, vilket jag anser är mina syskon lika mycket för det.
 


Under lågstadiet var jag första tjejen i klassen att ha pojkvän, var poppis bland killarna och hade mycket killkompisar eftersom att jag inte alls kom överens med tjejerna. Min bästa vän Jonas stod vid min sida i vått och torrt. Jag tror att han var småkär i mig men jag pratade om andra killar ändå. Han kom på varenda kalas och var enda killen men det brydde inte han sig om. Han är fortfarande min bästa vän än idag och jag hoppas han har tänkt vara de hela livet!

Under årskurs 6 fick jag ett efterlängtad syskon till. Hon döptes till Wilma och jag var stolt som bara den.


Har alltid varit en pojkflicka, pappas flicka och är än idag. Mellanstadiet var ingen höjdar tid för mig. Utvecklades tidigt och fick min mens redan i 5an vilket är tidigt, trodde jag var helt ensam om det men fick senare veta att det var en till som jag. Jag vet inte varför men jag kom inte överens med tjejerna i klassen förutom Ida Jaako men efter ett tag började hon umgås mer och mer med Josefine och Lotta så där stod jag helt själv men då kom Erika till min räddning och vi hade riktigt kul. Jag och Josefine bråkade under en längre period över Robin så vi var tillsammans med honom båda två, dock inte samtidigt.

Jag var tillsammans med Anton när jag fyllde 15år och han blev även killen som tog min oskuld. Även han är en barndomskompis och vi var alltid småkär i varandra så tillslut hände det. Men jag gjorde slut för det fanns ju äldre killar som var "mer intressant" tyckte jag. Så under sommaren mellan 7an och 8an umgicks jag med Lisa och träffade en hel del killar. Hade en riktigt rolig sommar men då både hon och jag var intresserade av samma kille och hon blev tillsammans med honom så umgicks vi inte längre med varandra.

Jag började umgås med Josefine, och blev tillsammans med hennes dåvarande killes lillebror Markus, höll dock inte länge. Men jag och Josefine levde vi rövare ett helt år tillsammans. Finns en dag som inte går att glömma, den sitter som fastgjutet i mitt minne. Vi skulle cykla från Hampis till Svartbyn, för er som inte vet är det ca 11 km och självklart hade Josefine punka på sin cykel vilket hon jämt hade så jag skjutsade henne på hennes mammas cykel. Varför vi inte tog min kan jag inte förstå men vi cyklade dit för massa killar hade på lan som vi skulle dit för. Väl där träffade jag en kille som jag då var förtjust i och vi hade trevligt alla tre. Men när vi skulle cykla hem så hör vi värsta pistolskottet och då har bakdäcket exploderat så vi står där och måste gå hem, vilket skulle ta ungefär 2-3 timmar. Fick gå till Jossans farmor och farfar, där är dom vaken klockan ett på natten och skjutsar hem oss.
Remember this night, Josefine?


Sommaren efter det träffar jag en kille, också vid namn Anthon och vi blev tillsammans under valborg 2003 innan jag gick ut 9an. Han gick då första året på gymnasiet och var riktigt snygg. Det förhållandet höll i tre år och vi hann vara till Frankrike tillsammans på en 5 veckors segelsemester med hans familj.

     

I början av gymnasie tiden umgicks jag med Sandra och på så sätt träffade Anthon hennes dåvarande pojkvän Patrik som än idag är bland hans bättre vänner som jag har förstått det. Men vi kom inte så bra överens vi fyra så jag började umgås med Maria och hon är än idag min vän! Hon var då tillsammans med Linus från Ängelholm, Skåne så under nyår 2005-2006 firade jag och Maria nere i skåne. Riktigt roligt! Kanske att jag skulle berätta att jag gick hotell-och restaurang programmet på björknäs gymnasium.
Det blev inte den bästa avslutningen på vårat förhållande efter tre år men vi var nog ganska överens båda två att vi inte passade så bra tillsammans.

Efter det tog en gammal kompis kontakt med mig, och denna kompis var förstås dåvarande Lisas kille Mattias, han som vi båda två tyckte om men hon fick honom. Vi började umgås och det slutade med att jag flyttade in hos honom. Under den tiden hann jag ta studenten och gå på min studentbal. Dock var det inte Mattias som var min kavaljer utan Anton Hemling.

   
     

Sommaren efter studenten kokade jag och Hanna ihop till klassfest med gamla 9b. 17 stycken av 22 kom vilket är rätt bra tycker jag. Endel hade lite väl konstiga bortförklaringar men ville dom inte så missade dom något riktigt roligt. Där var det halvnakna killar, karaoke, tipsrunda, musiktävling, mat och alkohol! Såhär såg lite av kvällen ut.

 
   


Med Mattias flyttade jag till Umeå för ett och ett halvt år sedan när han kom in på polishögskolan och jag valde att flytta med och söka jobb. Första månaderna var jobbiga innan jag hittade jobb men i september började jag på Harry's och träffade världens bästa Elin. Vi började umgås privat och i december berättade att hon var gravid vilket inte var det bästa just då utifrån hur läget låg till. Jag slutade på Harry's för jag inte gillade hur dom behandlade personalen och gick in på Max och bad Johan om jobb veckan efter började jag jobba där och jobbar fortfarande. Har förstås bara 3 jobbdagar kvar eftersom att jag flyttar tillbaka till Boden. Home, sweet home!

Tiden gick fort och Elin behöll barnet och är nu ensamstående mamma till världens bästa Isak som föddes 28 Maj 2008. Hon bad mig vara med under förlossningen eftersom killen hennes inte kunde närvara. Det är nog bland de bästa dagarna i mitt liv, så fint och vi var lyckliga allihopa, jag Elin och hennes mamma.


   

Elin frågade om jag ville bli gudmor och självklart ville jag det så jag är väldens lyckligaste gudmor till Isak. Han växer upp fort, känns som att han nyss föddes men han fyller ju snart 1år! Har lovat Elin trots att jag flyttat till Boden igen så ska jag försöka åka ner minst en gång i månaden. Nu första månaden får vi se, blir nog i April och sen slutet på maj för när han fyller 1år ska jag vara där! Han är min ögonsten, den där lillknodden! Kommer bli svårt att vara ifrån honom och Elin såklart.

Jag är nu singel och flyttar därför hem till Boden igen. Gruvar mig för att måsta bo hos pappa men det ska nog gå bra. Vilket inte denna flyttpackning har gått hittills. Jag förstår inte, grejerna vill inte packa sig själv.

Ni som redan kände mig och orkade läsa har väl inte blivit nå mer klok av detta. Men ni som orkade läsa och inte kände mig hoppas jag att ni känner mig lite bättre nu.


Kommentarer
Postat av: hanna

jätteintressant läsning ida :) det här borde fler personer göra tycker jag! var det 1993 ni flyttade till sävast? vi började iaf skolan 1994 ;) du har skrivit mycke om dina kompisar men inte alls nämnt oss i tjejgänget. vi hängde ju mycke på rasterna i sexan och så hela sjuan och sommaren efter det. men det är klart alla kompisar kanske man inte orkar nämna? kom på nu i efterhand att du aldrig nämnde handbollen fast när jag väl tänker efter har ju inte jag nämnt bowlingen. vissa saker glömmer man så lätt ;p

2009-02-24 @ 11:14:01
URL: http://sensuella.blogg.se/
Postat av: Erika

shit vad du hunnit med! jag har ju tre år till på nacken och inte alls hunit med så mycket som du. Lugna ner dig, en annan får ju ångest ;)

2009-02-25 @ 18:09:23
URL: http://www.metrobloggen.se/surpuppa
Postat av: Anonym

du är en underbar människa ida. Fint skrivet :)

2009-02-27 @ 15:34:12
URL: http://isabellestroms.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0