de svänger fort i hockey...
Han kom in till mig och vi har pratat ett bra tag. Jag satt och grät men han var hur lugn som helst och förklarade att han förstod mig och att man gör slut inte alltid är en dålig sak. I detta fall är vi nog båda överens om att vi inte kan vara tillsammans och ha de så dåligt som vi har det. Jag kommer flytta hem så fort som möjligt och undertiden får vi väl ha separata sovrum eller så får jag vara inneboende en månad hos Elin under uppsägningstiden. *blink blink*
Jag sitter fortfarande med tårarna rinnandes längst med kinderna och händerna skakar men det känns på ett konstigt sätt ändå bra. Jag vet dock inte hur han mår men just nu bryr jag mig faktiskt inte.
Är jag verkligen sådär ego som han tidigare idag sa att jag var? Tänker jag bara på mig själv? Jag har alltid trott och tyckt att jag bryr mig om andra, så länge andra mår bra mår jag bra. Jag har alltid varit en person som mina vänner pratar med när dom mår dåligt. Har jag haft fel uppfattning om mig själv?
Börjar tro att jag är schitzofren, att jag är två personer. Ida och mitt alterego Adi som Johan skulle ha sagt. Kanske inte borde spekulera så mycket utan bara må bra från och med imorgon.
Citerar Mattias: Livet går vidare...
fan va skönt att ni har pratat ut om det och att ni är överrens. mattias har så lätt att livet går vidare, för det gör det. det gäller att hitta den rätta inte i stanna i något för att man vill att det ska bli den rätta. hrrm? och det ska komma från mig? men det mesta med min mattias är faktiskt de bästa egenskaperna min blivande kan ha för mig. det enda som saknas är att vi lär oss förstå varandra. när vi väl gör det (om vi nu gör det) är vi oslagbara! och nu verkar det som att han för första gången faktiskt vill förstå mig och bli den där killen jag alltid drömt om att han kan bli. ingen är perfekt, han kommer alltid att ha sina brister precis som jag. men det är sånt man måste förbi se från ibland, som sagt ingen är perfekt.
ida du hittade inte den rätta den här gången, det gör dig inte ego. det innebär helt enkelt bara att du vet vad du vill ha och vad du är värd, och att du inte ger upp om att få det. det är en bra egenskap :) du är en fin människa, glöm aldrig det!
Åh, lilla hjärtat.. kramar Tänk nu positiva tankar och du kan nu göra precis vad du vill med ditt liv! Våga göra nåt radikalt.. Sök spännande jobb, leta en alldeles egen lägenhet och lev som om varje dag vore den sista! Kram!
